Syftet med garantipensionen är att ge en grundtrygghet. Det innebär att förmånen följer med prisutvecklingen och inte löneutvecklingen och på detta sätt utsätts inte garantipensionärernas inkomster för samma snabba förändringar i ekonomin. För garantipensionen gäller samma uppräkningssätt nu som i det gamla ATP-systemet.

Den som själv inte har arbetat ihop en tillräcklig pension garanteras en utfyllnad genom garantipensionen. Cirka 670 000 pensionärer hade 2010 garantipension i någon form. Ca 218 000 pensionärer har en inkomstgrundad ålderspension som är så låg att deras garantipension avräknas 100 % mot deras inkomstgrundade pension. 81 % av garantipensionärerna är kvinnor. Garantipensionens storlek räknas av till viss del mot annan pension från ålderspensionssystemet. Den räknas också av mot vissa andra pensionsinkomster (till exempel änkepension). Det sker inte någon avräkning mot tjänstepensioner eller privata pensioner eller andra förvärvsinkomster.

Garantipensionen finansieras via statsbudgeten och kan tidigast betalas ut från 65 års ålder. Full garantipension uppgår till 2,13 prisbasbelopp för ensamstående och 1,90 prisbasbelopp för gifta. Prisbasbeloppet för 2011 är 42 800 kr. Full garantipension för 2011 uppgår därmed till 7  780 kr per månad. Garantipensionen är något lägre om man är gift (6 931 kr per månad). Är man född senare än 1937 är full garantipension 7 597 kr per månad (6 777 kr per månad för gifta) . Garantipensionen utbetalas i förhållande till hur många år man varit bosatt i Sverige. För rätt till garantipension krävs minst tre års bosättning och full garantipension betalas ut efter minst 40 års bosättning. För den som varit bosatt kortare tid än 40 år reduceras garantipensionen med 1/40 del för varje år.

Efterlevandepensionen finns inom socialförsäkringen för att fungera som omställningsstöd till de familjer där en försörjare avlider. I efterlevandepensionen ingår inkomstrelaterade förmåner i form av barnpension, omställningspension och övergångsvis änkepension samt särskild efterlevandepension enligt övergångsregler. Därtill kan ett grundskydd betalas ut till efterlevande.

Omställningspension kan betalas ut till efterlevande vuxna som inte fyllt 65 år. För dödsfall som inträffar den 1 januari 2005 eller senare kan efterlevande utan barn få omställningspension i 12 månader. De efterlevande som vid dödsfallet har barn upp till 18 års ålder boende hos sig beviljas omställningspension under den första tiden efter dödsfallet. De som har barn mellan 12 och 18 år kan få omställningspension under 24 månader, dock längst till och med det att barnet fyllt 18 år. Den som har barn under 12 år får precis som i dag omställningspension till dess det yngsta barnet fyllt 12 år.

Änkepensionen är under långsam avveckling, men gäller fortfarande för de som beviljats änkepension, samt kan komma att utbetalas till framtida änkor förutsatt bl.a. att de gift sig före 1990.

Äldreförsörjningsstödet garanterar personer som är bosatta i Sverige och är 65 år eller äldre en viss lägsta levnadsnivå. Utgångspunkten för denna reform var att permanent försörjning för folk över 65 år inte bör tryggas genom försörjningsstöd.

Vid prövning av rätten till äldreförsörjningsstöd beräknas först de totala inkomsterna. Från inkomsterna görs avdrag för skälig bostadskostnad och det som blir kvar av inkomsterna jämförs med ett fastställt belopp för skälig levnadsnivå. Skälig bostadskostnad är en bostadskostnad som inte överstiger 6 200 kronor för ogift och 3 100 kronor för den som är gift eller ingått registrerat partnerskap. Som skälig levnadsnivå räknas 4 831 kronor per månad för ogifta och 4 082 för gifta. Om inkomsten efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger skälig levnadsnivå utbetalas äldreförsörjningsstöd med mellanskillnaden.

Bostadstillägg för pensionärer (BTP) är också en del av pensionssystemet och skall inte förväxlas med bostadsbidrag. Cirka 300 000 pensionärer har idag BTP. Bostadstillägget är maximalt 93 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Det betyder att den högsta möjliga ersättningen är 4 650 kronor för den som är ogift och 2 325 för den som är gift.

Beloppen avser 2011.